Stor och Liten i Singapore

Boracay är hemvisit för många farliga djur. Ett av de absolut farligaste är den så kallade "Happy Hour" som varje år skördar åtskilliga offer bland oerfarna turister. Happy Hours bästa kännetecken är att den på nolltid drar till sig massor med folk (mestadels turister). Den invaggar sedan dessa i någon sorts falsk tryghet där man tror att man har kontroll, sedan när man minst anar det så slår den blixtsnabbt till och hela världen vänds upp och ner. Till er förmodade förfäran kan jag medela att jag och Svennis igår var mycket nära att bli nya offer för "Happy Hour" men genom att vi höll oss kyliga och inte hetsade upp oss och fick panik när vi insåg vad som höll på att hända så klarade vi oss helskinnade ur knipan. Johan här dock behövt hela dagen idag för att återhämta sig.

Om ni läste gårdagens inlägg så vet ni att vi hade en inplanerad returmatch i tennis idag. Denna fick dock tråkigt nog ställas in eftersom Johan påstod att han hade vätskebrist, jag tar det som en seger!

Som ni kanske förstår har dagen inte ägnats åt några hetsiga aktiviteter utan mest åt avslappning. Vi har varit och plaskat lite i havet men tyvärr så hade nån av vädergudarna magknip och bestämde sig för att ta ut sin ilska genom att kasta ner otroliga mängder vatten på oss jordbor. Eftersom vårt hotellrum är så fint så har det dock inte gått någon nöd på oss. Har man några avsnitt av My name is Earl kan man lätt bli av med några timmar.

Vid middagen hände en rolig incident. Johan stod i en matkö, plötsligt glider 3 kvinnor in före honom i kön. Självklart vågar Johan inte säga till att dom faktist borde stå bakom honom. Istället påstod han att han var en gentleman och lät dem gå före, mjo visst!

Vi har även vart och köpt oss ett varsit par simglasögon. Med i paketet fick man även hörselproppar och näsklämma. Självklart måste manutnyttja det man köpt så vi tog på oss hela munderingen och gick ner på stranden. Vi hade tur för det var inte så många där, gissa om vi fått en del blickar annars.

Igår gjorde vi det vi längtat efter i fyra veckor, total slappade en hel dag! Vi började med att gå ner och käka frukost på hotellbufen. Gissa om det var gott med rostat bröd efter en månad med havregrynsgröt eller yoghurt varje morgon. Facit blev 5 pannkakor, 3 rostade bröd, ägg, bacon och en massa annat. Inte ens Oskar hade kunnat gjort det bättre!

Efter fruktosten tog vi den långa promenaden (ca 10 meter) ner till stranden. Här tillbringade vi sedan större delen av dagen även om vi gjorde en avstickare för att käka lunch.

Någonting som är grymt skönt med att bo på hotell är att man kan sätta alla kostnader på rummet. Känns så mycket billigare då! Undra om det blir kul när räkningen kommer?

På kvällen gick vi en lång promenad efter stranden. Gissa om det diskuterades djupa saker här? Efter detta satte vi oss i en bar och kollade på fotboll samtidigt som vi lyckliga förstod att en drink här kostar ca 1/5 av vad den gör i Sverige.

Idag ställde vi klockan ganska tidigt eftersom att vi bokat en tur runt ön med en privat segelbåt. Tyvärr var vädret inte sådär superfint utan det blåste lite mycket. Vi hoppades dock att besättningen på vår båt skulle vara av Orreboy klass och kände oss ganska trygga. När vi kom ut på havet blev det dock ändring på detta. Här gick det typ 2 meter höga vågor och vi satt i en liten sketen segelbåt. Både jag och Johan höll i oss för glatta livet medans besättningen på båten bara skrattade. Vi fick prova att stanna och snorkla på ett ställe. Eftersom jag simmar lika bra som en gris flyger så kunde jag dock inte njuta fullt ut. Mina första 5 minuter i vattnet ägnade jag åt att mata fiskarna och tänka på hur fint allt var. När jag sedan stack upp huvudet ovanför vattenytan märkte jag att jag drivit iväg rätt långt från båten. Som jag nämnde gick det en del vågor och detta i samspel med med mina bristande simmkunnskaper gjorde att jag ägnade mina resterande 25 minuter i vattnet åt att försöka simma tillbaka till båten. Ett meddelande till mamma, du kan dock vara lugn mamma, det blåste nämligen in mot land vilket gjorde att jag inte kunde ha hamnat ute i havet utan bara på stranden.

Efter segelturen gick vi och bokade hotellets tennisbana. Jag har under hela resan garderat mig genom att säga att jag är totalkass på tennis. Allt för att göra en möjlig förlust mot Johan så lindrig som möjligt, det är taktik på hög nivå! Dock visade det sig att jag inte behövde vara orolig. Johans serve var vad jag trodde den skulle vara vilket ledde till att jag tog hem matchen med 4-3 i game, mycket viktigt! Dock ska vi spela imorn också, så vem vet imorgon kanske jag är en looser.

Efter tennisen var det bara att springa ner i bada i havet. För att avrunda en mycket fin dag lade vi oss på stranden och beställde massage. Vi blev knådade och bankade i typ en halvtimme och för hela kalaset behövde vi betala 30 kr!

Vad vi ska göra till kvällen återstår att se.

"Take me down to the paradise city" brukar Axl Rose sjunga, vad han menar med paradis vet jag inte riktigt men jag kan meddela att jag och Johan hittat något som i alla fall jag tycker är det närmaste paradiset jag kommit, Boracay säger jag bara!

Men innan vi kommer till detta kommer jag dra en snabb redogörelse om hur våra sista dagar i Singapore var. Det mesta flöt på som vanligt och vi jobbade faktiskt ganska hårt, kvällarna ägnades åt att gå runt på olika shoppingställen och försöka pruta så mycket som möjligt. En rolig grej upplevelse var när Johan skulle försöka köpa en Ipod billigt. Vi hittade ett ställe där vi en riktig surgubbe stod och sålde Ipodar. Vi lyckades pruta ner Ipoden till ca 850 kr men var ändå inte riktigt säkra, försäljaren sa dock att om vi gick skulle hans erbjudande försvinna. Vi trodde att han bluffade och bad att få komma tillbaka en stund senare. När vi ca 20 min kom tillbaka blev gubben vansinnig och frågade om vi inte fattade engelska. Vi gav dock inte upp hoppet utan bestämde att jag ensam skulle försöka gå dit nästa dag för att återigen pruta och sedan också köpa Ipoden. Det hela gick till en början mycket bra men efter en stund kände försäljaren igen mig och helt plötsligt sa han bara, "The Ipod is sold out, you can't buy it!" Då hade han ändå 10 stycken mitt framför sig, skön snubbe!

På fredagen blev det ett lite vemodigt avsked från alla schysta arbetskamrater. Förhoppningsvis kommer dock några av dessa till Sandviken så då får vi försöka bjuda igen lite.

Nu till resans höjdpunkt, semestern!

Som ni sedan tidigare kanske vet så skulle jag och Sven åka till en liten ö tillhörande Filippinerna. Vi hade läst mycket gott om ön och hade därför också högt ställda förväntningar. För att ta allt från början så kan jag berätta att vi på grund av snålhet valt det absolut billigaste flyget. På Singapores flygplats fanns 4 terminaler, Terminal 1,2 och 3 samt sist men inte minst en med det glamorösa namnet "Budget-terminal". Gissa vilken vi fick åka ifrån?

Under den första flygningen fick Johan ett sånt där härligt utbrott igen. Eftersom att han är väldigt lång så satt vi vid en nödutgång. Man skulle ju kunna vara nöjd med detta men av någon outgrundlig anledning så satt Johan ändå och irriterade sig på (trots att han själv hade den plats han ville ha) att fler korta asiater fick sitta vid nödutgångarna, undertecknad höll på att skratta ihjäl sig när Johan säger "Jag fattar inte varför dom där jävla pygmeerna får sitta vid nödutgångarna". Självklart menade han inget illa utan var nog bara lite smågrinig pga trötthet.

Efter flygplansbyte i Manila så var vi sedan äntligen framme vid Boracay. På flygplatsen blev vi upphämtade och guidade till hotellet. Väl här trodde man nästan att man drömde. Det var precis så fint som på alla bilder och uppfyllde verkligen alla krav med råge. Stranden är ca 2 kilometer lång och med helt pärlvit sand. Vi tillbringade eftermiddagen med att bara ligga i vattenbrynet och totalnjuta av livet, så jäkla fint! Dock tänkte jag gräva ner Johan när han sa att han saknade snön i Sverige.

Hotellet vi bokat var också grymt fint med fler olika restauranger, gym, tennisbana osv. Man kan inte säga annat än att livet leker.

Eftersom att vi båda var trötta efter resan hit så tog vi det lugnt på kvällen. Vi han dock prova på hotellets poolbar, den rekomenderas.

Sist men inte minst vill jag gratulera min kära farfar som fyller 70 idag, GRATTIS!

Bjuder på några bilder som avslutning

Vintern närmar sig hemma i Sverige och som de flesta säkert vet så är vinter = bandysäsong. Därför kan vi (jag) på redaktionen till StorochLiten stolt presentera en intervju med ett av Sveriges hetaste bandylöften just nu, Johan "Hoj" Svensson.

Vi drar igång direkt

Johan, du har till den här säsongen bytt från Saik till Forsbacka, hur motiverar du detta beslut?

Det var egentligen så här att Forbackas tränare ringde och erbjöd mig ett kontrakt där jag skulle få fria tvättmöjligheter på Forsbackatvätten. När han frågade om det inte lät bra så ville jag inte göra honom arg utan höll med, ungefär som jag brukar göra när Gunnar får ett utbrott på gris, och ja på den vägen är det.

Okej det låter ju bra. Men tycker du inte att det är ett litet nerköp att gå från Saik till Forsbacka?

Nej men du vet jag är nöjd ändå.

Nöjd med vad?

Ähh du vet, nöjd liksom.

Jo men med vad?

Jo men jag är liksom glad och nöjd

Vi går vidare. Träningsmöjligheterna då, hur skiljer sig de mellan Forsbacka och Saik?

Har inte hunnit träna så mycket än. Du vet har ju mekat med bilen, putsat cykeln, skruvat på bilen, lagat cykeln, bytt lite delar på Forden osv så man skulle kunna säga att jag har haft fullt upp.

Är du nöjd med ditt klubbbyte?

Jag håller med.

Om du säga en drömvärvning vem skulle det vara?

Tror att Gunnar skulle vara duktig som vattenbärare, han har det som krävs för att bli riktigt bra!

-Tack för att du tog dig tid Johan och lycka till i vinter.
-Tack själv, Hojhoj

Jaha då hade ytterliggare en dag gått. Man kan verkligen säga att nedräkningen börjat, Boracay här kommer vi!

Nu är det alltså bara fyra dagar kvar här i Singapore, det har gått helt sjukt fort. Samtidigt ska det bli otroligt fint att åka på semester. Om ni vill läsa lite om ön vi ska till kan ni gå in här: (Dock varnar jag för att ni kommer blir grymt avundsjuka)

Idag har vi jobbat på riktigt hårt. Efter att vi suttit på kontor de tre första veckorna så var det nu dags för lite praktist arbete. Vi jobbar nu istället på det enorma lager som finns här i Singapore. Kanske inte låter så spännande men hela lagret är typ 2 år gammalt vilket gör att det är hypermodernt. En rolig detalj är att de först blev osäkra om Johan kunnde jobba där. Man fick nämligen inte vara över två meter. Johan försäkrade dem om att han bara var 1.95 så då var problemet ur världen.

Efter jobbet var vi båda dödströtta. I bussen på vägen råkade jag nämna ordet pizzahut och mer behövdes inte för att jag och Johan skulle glömma allt om makaroner och i stället ställa kompassen i riktning mot en pizza. Trots Johans något dåliga erfarenheter av pizza hut (Läs pizzabit blir simhoppare) så var det en glad Svennis som beställde pizza. Denna gång klarade han sig också utan missöden, dock bjöd han på ett oförglömligt citat. Johan "hård som sten" Svensson sa som följande : "Jag kommer inte ihåg senast jag grät, jag kanske inte ens kan göra det längre", Clint Eastwood släng dig i väggen det är Johan som är hårdat av de hårda!

Slut för idag, tack för idag

Det har hänt igen! Johan "Grizzly" Svensson har vaknat och vrålat ännu en gång!

För att få er att läsa hela inlägget kommer jag dock börja med att berätta vad vi gjort igår och idag för att så småningom komma in på Johans lilla ubrott.

Vår tid på jobbet igår finns det inte så mycket att säga om. Vi jobbade inte speciellt hårt men såg grymt viktiga ut i skjorta! Direkt efter jobbet hände det dock saker. Jack hade bestämt att vi alla fem (Britta, Malin, Johan & Undertecknad) skulle åka och prova att äta sushi. Varken jag eller Johan var så där tipptopp sugen på rå fisk men för den goda sakens skull så ställde vi upp ändå. För första gången sedan vi kom hit till Singapore så åkte vi till en riktig restaurang. Var otroligt skönt att inte behöva vara orolig för hur många som använt ens tallrik sedan de senast diskades. När vi fick menyerna stod det ERROR i både min och Johans panna så vi lämnade beställandet åt Jack, vi förklarade dock att vi gärna provade sushi men gärna också ville ha lite kött. När maten kom in blev jag lite tveksam till vad det egentligen var vi höll på med, skulle vi äta rå fisk med två träpinnar? Eftersom att alla stirrade på en blev man dock tvungen att hålla masken. När man äntligen vågade sig på att prova en liten fiskbit visade det sig inte alls vara så illa. Visst det slår inte mammas köttbullar men var ändå riktigt gott. Efter att vi käkat klart bestämde vi oss för en promenix på stan då Jack ville visa oss några sevärdheter. På väg till en av dessa bestämde sig han och jag för att ta en tävling upp för en trapp, detta skulle vi inte ha gjort! När man kom upp var man helt slut, det värsta var dock att det helt plötsligt började amazonfloden rinna ner för min rygg. Jag blev en större lök än vad Oskar är deg vilket säger ganska mycket!

Nu är vi äntligen framme vid inläggets höjdpunkt, Johans ilska. Dock har denna gång inte kommit ut genom skrik och svordomar utan var mer en sorts tyst förbannelse. Allt började med att vi skulle klunsa om vem som skulle bära tvätten till torktumlaren. Av någon konstig anledning hade jag för mig att jag gjort detta gratis (Dvs utan kluns) för några dagar sedan och tyckte därför att Johan kunnde bjuda tillbaka och gå bort med tvätten. Detta fick Johan att bli sur som en Sodapop eftersom han var helt säker på att jag inte bjudit tidigare. Vi diskuterade detta en stund och jag hade ganska mycket storhets och påstod att jag "bjudit på det för att man kan göra saker bara för att vara snäll". Johan accepterade inte detta och gick surt och la sig i sängen. En stund senare kom han dock på hur det egentligen varit. Utan att gå in på detaljerna så kan jag säga att Sven som vanligt hade rätt. Mr Svensson har även haft några mer traditionella utbrott där han skrikigt om hur j...a dåligt vårt Internet är, mycket underhållande att lyssna på!

Idag har vi, inspirerade av Dahlelg, bestigit Singapores högsta berg. De ca 160 meterna vandrades på ungefär en timme. Dock ska tilläggas att även om 160 meter inte är speciellt mycket så är det grymt jobbigt i den rådande hettan.

Efter prestation åkte vi med Jack för att titta på lite bildelar. Jag kände mig som frun i familjen då jag mest gick runt och låtsades att jag visste vad alla delar var till för medans jag egentligen njöt av affärens Air-Conditon. Johan däremot var som ett barn på julafton och gick storögt runt bland alla hyllor. Han letade egentligen efter nån mätare men är han väl i en bilaffär måste han ju titta på allt annat också. Alldeles nyss fick han förresten glädjerus eftersom att han upptäckte att den mätaren han ville köpa var billigare här än hemma, grattis till fyndet.

Johan har det förövrigt lite tungt just nu. Här i Singapore finns det nämligen ingen Gunnar eller Oskar som skrattar när han försöker dissa mig, inte för att dissen är bra utan för att de bara måste göra det. Nu när Johan ska dissas så blir det mest pinsamt. Ofta dissar jag tillbaka - han blir tyst - jag säger "slut på dissar Johan?" - Johan säger "Men jag kan dissa dig när jag som helst, jag vill bara inte", mjo visst Johan det kan du säkert!

Ikväll ska vi ut och äta på Hardrockkafe. Efter detta får vi se om det blir vidare transport till någon klubb. Det räcker ju med att Johan inte rakar sig på två timmar så kommer han in överallt. Hur det blir med mig däremot får vi väl se.

Väl mött

JE

Åååh idag måste ha vart en av de långtråkigaste dagarna i mitt liv. Jag och Johan skulle tillsammans med en arbetskamrat stå i en Sandviksmonter på nån form av mässa. Det kan nog bli ganska kul trodde vi, det blir i alla fall ingen 45 gradig verkstad. På morgonen hade dock Johan ont i magen och därför "oturen" att få spendera hela dagen hemma i sängen med film och ett äntligen fungerande Internet. Jag åkte själv iväg till mässan. Direkt när vi kom dit så förvarnade min kollega mig om att det kanske skulle bli lite långtråkigt. Lite var en stor underdrift! Hela förmiddagen spenderades på en hård plaststol och en blick stirrandes rätt framåt. Inte en enda person besökte vår monter på hela förmiddagen! Eftermiddagen trodde jag skulle bli bättre men ack så fel jag hade. Inte för än kl 16 dök det upp ett ljus i tunneln. Då hade det nämligen dukats upp stora bord med massor av god mat. Under min vandring bland borden insåg jag att jag måste vara antingen världens snålaste eller världens bästa gratisätare. Bara för att det var gratis var jag nu helt plötslig beredd att prova allt möjlig som aldrig skulle falla mig in om jag var tvungen att betala för det. Bäst av allt var efterrätten, blev 5 stycken!

När jag äntligen fick komma hem låg Johan och myste i sängen. Eftersom jag inte hade någon lust att slappa bestämde vi oss för att åka ner på stan och shoppa lite. Väl där köpte jag en tröja innan Johans magknip slog till igen och vi begav oss hemåt.

Eftersom att det efterfrågas rapporter om Johans humör kan jag meddela att björnen för tillfället har gått i ide. Han blossar dock upp ibland (ofte pga att internet inte funkar) och bjuder på någon hejdundrande svordomsramsa innan han återgår till att vara snäll.

Vi såg även en till jätte på stan idag. Han var kanske 5 cm längre än Johan men vägde säkert dubbelt så mycket, vilken man!

Singaporeaner är helt seriöst världens lataste folk! Det finns inte någonstans där det bara finns en vanlig trappa. Istället är det alltid rulltrappor, dessa alltid med en enorm kö. Ett bevis på hur slappa de är var när vi letade efter parkering vi mässan idag. Min arbetskamrat (som är en liten och tyst flicka) vräker helt plötsligt ur sig "FUCK why can't we park closer", då stod vi ca 30 meter från dörren men det var tydligen inte bra nog.

Som ni kanske märker så händer det inte speciellt mycket i Singapore nuförtiden och därför blir också vår blogg lite lidande. Dock kan man inte alltid ligga på topp och jag ska göra mitt bästa för att reta upp Johan och få honom att ställa till med något roligt som vi sedan kan skriva om här!

Allt för denna gång

• Följande meddelande skulle ha blivit utlagt igår men pga allvarliga problem med internet så gick inte detta, dagens inställs pga huvudvärk -

  
  

Det allt glesare mellan blogginläggen. Kan inte förklara detta på annat sätt än att vi har fullt upp här borta i Singapore. Nu har vi dock en ledig kväll så självklart ska det skrivas blogg.

Senast ni uppdaterades om vad som försegår i Asiens verision av Trösken var efter Lördagens mycket underhållande golfrunda, sedan dess har mycket hänt. I söndags bestämde vi oss för att åter igen gå och shoppa. Här märker man att vi inte lärt oss av tidigare misstag, i Singapore ska man INTE shoppa på Söndagar. Visst är det roligt att titta på snygga kläder men man tröttnar när man för 25 gången tvingats leka rugbyspelare bara för att komma in i affärerna. Det är så sjukt tjockt med folk att man i stortsett bärs fram. Det enda som är bra med shoppingen är att det inte är någon risk att man tappar bort Johan i mängden, titta bara en halvmeter över alla korta Asiaters huvud så hittar du honom snabbt.

Igår var en vanlig dag på jobbet, lite jobb och lite chill. På kvällen blev vi och firma Britta/Malin utbjudna av Jack som ville visa oss ett bra matställe. Vi åkte först tillbaka till lägenheten för att vila och tog sedan tåget ner på stan för att möta upp vår arbetskamrat. Vi letade på honom och gick sedan en lång och något svettframkallande promenad innan vi kom fram till en gata som var fylld av diverse grillar. På dessa tillagades allt mellan himmel och jord. Det luktade verkligen helt suveränt så vi såg nöjt fram imot en god middag. Eftersom Jack var experten fick han beställa maten, det blev lite kött och kyckling samt något som jag inte tror många smakat nämligen STINGROCKA. De du Oskar. Maten var grymt god så vi blev alla mycket mätta och belåtna. Efter detta ville Mr Sparrow visa oss Singapores största turistattraktion, ett vattensprutande lejon kallat "Malajan". En promenad och 100 kort (Singapore är otroligt vackert på kvällen) senare var vi framme vid lejonet. Måste säga att jag inte blev särskilt imponerad av detta, dock hade man en fantastisk utsikt så istället för att titta på lejonet knäppte vi ytterligare en massa bilder.

Klockan började nu bli mycket men Jack ville fortfarande visa oss den sista (och viktigast :D ) av Singapores kännetecken, den berömda drinken Singapore Sling. Vi förflyttade oss till Raffles Hotel där denna världsberömda drink först blandades och utan betänketid beställde vi in fyra stycken. De var kanske ingen smaksensation men det var ändå en bra känsla att kunna sätta ännu ett kryss i "att göra i Singapore" listan. Efter detta var det fyra mycket nöjda personer som begav sig hemmåt. Johan personifierade denna nöjdhet då han lyckades använda "Perfect" ca 5 meningar i rad. Samanfattningsvis en otroligt trevlig kväll. Det enda som är drygt är att man inte riktigt kan bjuda tillbaka för att tacka för allt trevligt. Förhoppningsvis kommer han till Sverige någon gång så vi kan betala tilbaka lite.

Idag var första dagen som vi fick gå hem lite tidigare från jobbet. Därför var både jag och Johan mycket nöjda då vi hade ätit, tränat och faktist också pluggat och klockan inte var mer än 7. Resterande delen av kvällen kommer ägnas åt avancerad slappning.

Sist men inte minst måste jag säga att jag är mycket avundsjuk på Gunnar och Oskar som ska få gå på NHL-hockey. Nåja det är trots allt lika mycket tacklingar i ett Singaporeansk köpcentrum som på en NHL-match så vi får hålla tillgodo med det.

Tjingtjong

Detta inlägg kommer behandla dagens tre viktigaste händelser, vår tur till Sentosa, vårt besök på Singapores drivingrange samt Johans idag (i alla fall 1 gång) mycket aggresiva humör.

För att börja med det roligaste kan jag berätta att Johan idag återigen förvandlades från den snälla (men stora) nallebjörn han brukar vara till en total förbannad grizzlybjörn som varken fått äta eller dricka på ett halvår. Det fanns som jag ser det två anledningar till Johans utbrott. Det hela började med att jag något hyperaktiv studsade upp och ner som en studsboll i vår lilla lägenhet. Av någon konstig anledning uppfattade Johan detta som störande. Samtidigt som Johan satt och irriterade sig på mitt sätt att ta ut min energi så brakade internett ihop. Detta fick fick Johan att  tagga till och utlova att "han ska gå ner och strypa den där gubben". Gubben i fråga är ägaren av vår lägenhet. Som vanligt när Johan är arg så går det över väldigt fort så en stund senare var han tillbaks och vi firade hans återinträde i nallebjörnsklubben med en utsökt middag bestående av makaroner och tomatsås, mums!

Som jag skrev igår så hade vi planerat att besöka en liten ö vid namn Sentosa för att förhoppningsvis kunna bada och sola lite. Något osäkra på vilka förväntningar vi skulle ha åkte vi ut till den lilla, och konstgjorda, ön. Väl här visade det sig vara superfint och gissa om det var skönt att efter två veckors svettande få plaska lite i vattnet, UNDERBART! Jag hade blivit smittad av sjukdommen storhetsvansinne (Gunnarius storhetsvansinnius heter det för övrigt på latin) och påstod därför att jag aldrig blev röd och därför inte behövde nån solkräm. Johan ville inte vara sämre. Det visade sig dock att solen i Singapore var lite starkare än den i Sverige och därför sitter det nu två nykokta kräftor på vårt rum. Utom för detta lilla missöde var Sentosa superfint och vi var totalnöjda när vi åkte tillbaka till lägenheten.

Vi bestämde igår att vi tilsammans med vår arbetskamrat Jack och hans vänner skulle åka till drivingrangen på kvällen. Jag själv har spelat golf ca 2 gånger i mitt liv vilket gjorde att jag var rätt säker på att vara totalsämst i denna grupp. När vi väl kom fram till rangen visade det sig att de andra (utom Johan som var rena Tiger Woods) inte heller var några stjärnor. Efter att ha studerat dem en stund drabbades jag återigen av  Gunnarius storhetsvansinnius och tog tag i en klubba för att visa hur en riktig man slår. Tre svingar och tusen svordomar senare hade jag som längst fått bollen ca 10 meter framåt, jag slog verkligen som en kärring. Otroligt pinsammt! Dock gick det bättre och bättre och efter några nyttiga tips från golfexperten Svensson gick det faktist helt OK. Vann faktist en chiptävling mot Johan, grymt viktigt! Efter golfen åkte vi och fyllde magen med Pizza och begav oss sedan mätta och belåtna hemmåt.

Som ni säkert märkt (och saknat) så har inte vår blogg uppdaterats speciellt mycket på den senaste tiden. Detta beror på fler olika saker, dels har vi faktiskt jobbat hårt i veckan och därfr har orken ibland vart en bristvara och sedan så har även min dator fått allvarliga problem vilket medför att jag inte kan gå ut på Internet och således inte heller uppdatera bloggen. Detta leder till att jag nu måste lägga ut allting genom Johans dator, självklart så vill han vända detta till sin fördel och har därför krävt att få läsa igenom inläggen innan de läggs ut, detta medför att allt kritiskt eller pinsamt som handlar om Johan förmodligen var 10 gånger värre än det som skrivs.

Det konstiga är att trotts att det var fler dagar sedan senaste uppdateringen så har vi inte vart med så mycket "bloggmaterial". Allting har liksom bara rullat på som vanligt. Johan har klagat lite på att han har haft ont i magen. Förmodligen har han smakat Bamses dunderhonung, han skulle nämligen gärna vara lika stark som han är lång. Apropå längd så märkte vi idag att Johan (som vi tidigare trott) faktist inte är längst i Singapore, vi stötte nämligen på en riktig jätte på tågstationen. Han hade kunnat äta Johan i en tugga och mig hade han förmodligen använt mig till att peta tänderna med efteråt.

Det roliga med vårt jobb är att man inte blir trött för att man jobbar så hårt utan för att det är så fruktansvärt hett. Vi har hela veckan vart ute och besökt kunder i deras verkstäder. Dessa verkstäder är förmodigen det enda i hela Singapore som inte har någon Air-Condition. Detta gör att det säkert är 40 grader varmt inne i dem (Detta är helt okryddat, allt annat på bloggen må vara lite saltat men inte detta!) Gissa om man svettas när man står där i jeans och pike.

Idag har vi vart ute och ätit middag med alla på jobbet. Dessa middagar är mycket intressanta då de skiljer sig mycket från svensk standard. Alla får en tallrik med ris och sedan beställer man typ 5-7 rätter (om man är 5-7 personer) som ställs i mitten av bordet. Efter detta är det bara att hugga in på det man tycker ser godast ut. Under måltiden råder inget som helst bordsskick utan alla bara sträcker sig över varandra för att ta det man vill ha. Jag kan bara tänka mig hur lycklig Oscar "Bing-Bong" Carlbaum skulle vara vid en middag som denna. Han skulle kunna börja med att provsmaka alla rätter, för att vara säker på vilka som var godast kan han ta en gång till när han ätit upp omgång ett. Efter detta blir det tredubbla portioner av de 6 rätter som var godast innan han leker papperskorg  och äter upp allt som finns kvar, det hela avslutas med ett "MEEEEN DU"

På denna middag provade både jag och Johan att äta groda. Imponerande va?

Vi fick skjuts av Jack (den skönaste av alla Singapores manliga invånare). Han lärde oss bland annat ett något annorlunda uttryck för det som i Piteå kallas "att ta en fika". Detta  uttryck var Kallaboom-Kallabaam, man lär sig något nytt varje dag!

Imorn ska vi åka till en liten ö bredvid Singapore , vill ni bli avundsjuka kan ni gå in här:

http://www.sentosa.com.sg/

Som ni säkert vet så har Singapore helt sjuka böter. Eftersom att jag inte har nått mer att skriva tänkte jag i stället bjuda på lite bilder som visar vad jag menar. 1 Singapore dollar = 5 kr

Idag har vart en riktig "en i mängden" dag då inget speciellt alls hänt. På jobbet var det gångs skull lugnt och här hemma händer det som vanligt inte speciellt mycket.
Dock har det hänt en rolig grej som jag tycker är värd att förmedla till världen utanför Singapore.

Jag och Johan kände idag att vi var sugna på något annat än makaroner och mcdonalds efter jobbet. Därför letade vi (duktiga som vi är) reda på ett pizza hut eftersom vi båda gått och suktat efter pizza i fler dagar nu.
Ni som ätit på pizza hut vet att de gör mycket goda och tjocka pizzor, jag och Sven delade på en stor pizza. Större delen av måltiden gick utan några missöden men när Johan skulle angripa sin sista bit bestämde sig denna för att ta till flykt rätt ner i hans knä.
Den vanligtvis så timide Svensson blev minst sakt rosenrasande och hävde ur sig en lång rad svordomar. Det hela såg så snöpligt ut att jag inte kunde göra annat än att gapskratta. Detta var dock något som Johan inte gillade, han började med att fräsa nått i stil med
"Håll käften det är inte roligt"
Jag gjorde mitt bästa för att sluta skratta men tänk er själva hur lätt det är när man precis sett en 250 grams pizzabit bestämma sig för att bli simhoppar och försöka sig på en 3,5 varvs mollbergare i pikstil för att sedan landa med ett magplask på Johans byxor.
Eftersom att jag omöjligt kunde sluta skratta hävde Johan ur sig diverse hotelser allt han skulle göra om jag inte blev tyst. Efter en enorm koncentration lyckades jag tystna. Det räckte med att Johan skulle få torka av byxorna så var han tillbaka i sitt gamla snälla jag och bad om ursäkt för att han blivit så arg.

Eftersom det inte finns så mycket att skriva om har jag i stället bestämt mig för att göra en så kallad "Hot or Not" lista med be bästa respektive tråkigaste bloggarna just nu.

Hot
http://www.storochlitenisingapore.blogg.se/ - Självskriven
http://dahlelg.blogg.se/ - Behöver läsare, dessutom utomordentligt rolig

Not
http://www.moinus.blogg.se/ - Ingen motivering behövs
http://www.nallas.blogg.se/ - Se föregående

Jag måste även ta tillbaka vissa delar av mitt förra inlägg, tydligen gick Johan inte fram till damerna i baren utan blev dit vinkad.
STOR URSÄKT FÖR DENNA MISSTOLKNING

Adios

Då var allt tillbaka i sina vanliga banor igen. Johan håller med, det regnar i Sverige och vi uppdaterar vår blogg.

Från senaste inlägg har så mycket hänt att vi bara kan dra det i stora drag för annars skulle ni vara gamla innan ni läst klart. I fredags skulle vi som sagt ut med en jobbarkompis och hans vänner. Han hade lovat oss ett riktigt party så det var med höga förhoppningar vi åkte till partydistriktet här i Singapore. Vi ställde oss i första bästa kö, väl framme vid vakterna bröstade vi oss och hade inga problem att komma in trots att det för dagen var åldersgräns 21. Jag och Johan hade slitit hårt på jobbet under dagen och var därför mer sugna på att ta det lite lugnt än att röja loss. När vi slagit oss ner vid ett bord kom det fram två Filippinska damer i vår ålder för att prata med Svennis. En stunds snack slutade med att Johans nummer utdelades till den ena. Med ett storhetsvansinne som tidigare bara skådats hos Markus Gunnarsson påstod han att det stod 2-0 till honom i någon form av raggningstävling. Ödmjuk som jag är lät jag den gänglige Sven hållas och det visade sig att han skulle få äta upp sina ord.

En stund senare såg de två damerna stå vid baren och prata med två medelålders män med europeiskt ursprung. Johan tänkte gentlemannamässigt gå dit och rädda dem från dessa. När han glider in emellan de båda paren ger den ene mannen honom en mördarblick utan dess like, ojoj tänkte jag. Johan får ingen vidare kontakt med damerna och efter några fraser så pekar flickorna på de båda männen och presenterar dem som sina män! TOUCHE

Efter detta inser vi att det inte kommer bli någon lyckad kväll och ber att bli skjutsade hem av vår arbetskamrat. På vägen hem blir denna supertaggad på att visa oss delar av Singapore som man bara kan se om natten (kan tilläggas att vi tidigare under kvällen diskuterat "Shemales"). Han kör oss till en parkering där många (på långt håll) damer går omkring. När vi kommer närmare drar han ner ena vindrutan på Johans sida och svänger in brevid en av dessa. Johan (som sitter i framsätet) blir totalt livrädd och försöker gömma sig under sitt eget säte. Vi i baksätet håller på att dö av skratt medan Johan nästan svimmar av rädsla i framsätet. När vår förare inser att Sven är total skraj drar han snabbt upp rutan och åker därifrån. Så att ingen missuppfattar något så kan jag berätta att vi inte direkt var ute efter att ta hem någon av de så kallade damerna.

På lördagen sov vi bort halva dagen för att när vi väl vaknat bestämma oss för att åka och shoppa lite. Inget speciellt spännande hände förutom att vi gjorde några fynd. Johan köpte två Lyle&Scott pikéer för 100 kr styck och jag köpte en Ralp Lauren tröja för ca 400. Måste också medge att vi gått i den största turistfällan av alla och köpt en midjeväska som vi varje morgon klunsar om vem som ska bära, PINSAMT!

Söndagen bestod även den av lite försök till shopping, dock visade det sig i vara i stort sätt omöjligt då resten av Singapores 4,5 miljoner invånare också tänkt göra detta. Vi gick runt en stund men några timmar så insåg vi att vi inte klarar detta och begav oss tillbaks för att chilla i vår lägenhet.

Vill avsluta med att berömma mig själv och Johan för att vi klarat av något viktigt, vi har nämligen lärt oss tvätta! Dock var det inte frivilligt utan tvingades fram av en allvarlig underklädes kris.

På grund av extrem trötthet blir det ingen ingående rapport om hur dagen vart utan istället bara lite dösnack.
Anledningen till denna enorma trötthet är att jag och Johan (dumma men dukiga som vi är) nyss vart ute och sprungit. Eftersom det alltid blir nånsorts maktkamp när två killar möts så hetsar vi varandra att springa tills vi stupar.
Ett bevis på tröttheten är att jag nyss råkade ta Johans tandborste, efter ca 1 minut i min mun började den protestera och jag fick skamset gå ut tillsvennis och berätta att jag missbrukat hans nästkäraste (efter bilen) ägodel.
Storsint (eller trött) som han är så accepterade han detta.

Vi har även ätit en superb middag bestående av makaroner och ketchup, bara 2,5 kg kvar av vår makaron påse!

En annan sak som måste berättas är att vi har världens skönaste kille på jobbet. Han heter Jack och är verkligen störtskön. Tyvärr ärmånga av de saker vi dissskuterat med honomlite för privata för att tas på en blogg med så många läsare som vi har.Han lovat att bjuda oss på krogen imorn och när vi undrade vart vi skulle gå så sa han:
"Have you ever been to a party where the chicks are dancing on the tables".
Låter ju lovande eller hur? :)

Här under kommer lite kort från lediga dag igår

Singapore är STORT


Men Johan är STÖRRE


Lamborgini


Nissan


Ferrari


Tänk den som ändå hade körkort (och il)


Show (Johan sa att han hade kunnat gjort det med forden)

Tack och hej

Gröt

Idag har hela Singapore ledig dag eftersom att muslimerna firar att fastan är slut. Dom hade storfest igår kväll, dock helt alkoholfri eftersom muslimer inte dricker.

Jag och Johan sa tack och bock och såg fram emot att att få utforska Singapore under en hel dag. Vi bestämde oss för att inte sova allt för länge, för mig betydde det ca kl 11 men Johan skröt om att han inte hade sovit längre än till halv 10 på ett helt år så vi bestämde oss för att det var en lagom tid att gå upp.Vi orkade dock inte ställa nån klocka,jag litade på att Johan inte skulle sova så länge. Vi snortade som grisar och när vi tillslut vaknade och trodde att kl var ca 10 visade det sig att hon var 13. Vår dagsplanering hade redan spruckit.

Vi hade blivit tipsade om att det skulle vara en stor motorutställning i centrum och  ett sånt tillfälle kan inte Johan låta slinka obemärkt förbi!Även jag hade fått lite blodad tand från Formel 1 och tyckte det skulle bli skoj.

På väg till utställningen stannade vi också i lite affärer och till vår glädje visade det sig att märkes kläder här i Singapore är ca 30-50 % billigare än i Sverige.Dock köpte vi inte något med motiveringen att det säkert fanns ännu billigare nån annanstans.

Efter att ha frågat om vägen hittade vi sedan fram till utställningen. Här gick vi runt en stund och såg en heldel läckra bilar.Dock skulle det visa sig att vi inte hittat det bästa än!

När vi trodde vi sett allt hittade vi plötsligt en monter som sålde massagestolar. Trötta som vi var slog vi oss ner, först trodde jag bara det var en vanlig fotölj men en glad liten asiat kom och satte ett massage program. När detta startade var det som att man kommit till himmelriket!

Stolen bankade, knådade, rullade ja gjorde allt.Till och med Johan glömmde för en stund bort att titta på bilarna, det säger lite om hur sköna de var!

Nu är det kväller i Singapore och imorn ska vi upp och jobba så Gute Nacht.

PS (Om du inte heter Markus "Storhetsvansinne" Gunnarssson lr Oskar "Slappbyxa" Carlbaum behöver du inte läsa detta)
Det är ingen ide att platta håret i Singapore, det är för fuktigt i luften, så där föll ännu en av era dåliga dissar!
DS