Grizzly

Det har hänt igen! Johan "Grizzly" Svensson har vaknat och vrålat ännu en gång!


För att få er att läsa hela inlägget kommer jag dock börja med att berätta vad vi gjort igår och idag för att så småningom komma in på Johans lilla ubrott.


Vår tid på jobbet igår finns det inte så mycket att säga om. Vi jobbade inte speciellt hårt men såg grymt viktiga ut i skjorta! Direkt efter jobbet hände det dock saker. Jack hade bestämt att vi alla fem (Britta, Malin, Johan & Undertecknad) skulle åka och prova att äta sushi. Varken jag eller Johan var så där tipptopp sugen på rå fisk men för den goda sakens skull så ställde vi upp ändå. För första gången sedan vi kom hit till Singapore så åkte vi till en riktig restaurang. Var otroligt skönt att inte behöva vara orolig för hur många som använt ens tallrik sedan de senast diskades. När vi fick menyerna stod det ERROR i både min och Johans panna så vi lämnade beställandet åt Jack, vi förklarade dock att vi gärna provade sushi men gärna också ville ha lite kött. När maten kom in blev jag lite tveksam till vad det egentligen var vi höll på med, skulle vi äta rå fisk med två träpinnar? Eftersom att alla stirrade på en blev man dock tvungen att hålla masken. När man äntligen vågade sig på att prova en liten fiskbit visade det sig inte alls vara så illa. Visst det slår inte mammas köttbullar men var ändå riktigt gott. Efter att vi käkat klart bestämde vi oss för en promenix på stan då Jack ville visa oss några sevärdheter. På väg till en av dessa bestämde sig han och jag för att ta en tävling upp för en trapp, detta skulle vi inte ha gjort! När man kom upp var man helt slut, det värsta var dock att det helt plötsligt började amazonfloden rinna ner för min rygg. Jag blev en större lök än vad Oskar är deg vilket säger ganska mycket!


Nu är vi äntligen framme vid inläggets höjdpunkt, Johans ilska. Dock har denna gång inte kommit ut genom skrik och svordomar utan var mer en sorts tyst förbannelse. Allt började med att vi skulle klunsa om vem som skulle bära tvätten till torktumlaren. Av någon konstig anledning hade jag för mig att jag gjort detta gratis (Dvs utan kluns) för några dagar sedan och tyckte därför att Johan kunnde bjuda tillbaka och gå bort med tvätten. Detta fick Johan att bli sur som en Sodapop eftersom han var helt säker på att jag inte bjudit tidigare. Vi diskuterade detta en stund och jag hade ganska mycket storhets och påstod att jag "bjudit på det för att man kan göra saker bara för att vara snäll". Johan accepterade inte detta och gick surt och la sig i sängen. En stund senare kom han dock på hur det egentligen varit. Utan att gå in på detaljerna så kan jag säga att Sven som vanligt hade rätt. Mr Svensson har även haft några mer traditionella utbrott där han skrikigt om hur j...a dåligt vårt Internet är, mycket underhållande att lyssna på!


Idag har vi, inspirerade av Dahlelg, bestigit Singapores högsta berg. De ca 160 meterna vandrades på ungefär en timme. Dock ska tilläggas att även om 160 meter inte är speciellt mycket så är det grymt jobbigt i den rådande hettan.


Efter prestation åkte vi med Jack för att titta på lite bildelar. Jag kände mig som frun i familjen då jag mest gick runt och låtsades att jag visste vad alla delar var till för medans jag egentligen njöt av affärens Air-Conditon. Johan däremot var som ett barn på julafton och gick storögt runt bland alla hyllor. Han letade egentligen efter nån mätare men är han väl i en bilaffär måste han ju titta på allt annat också. Alldeles nyss fick han förresten glädjerus eftersom att han upptäckte att den mätaren han ville köpa var billigare här än hemma, grattis till fyndet.


Johan har det förövrigt lite tungt just nu. Här i Singapore finns det nämligen ingen Gunnar eller Oskar som skrattar när han försöker dissa mig, inte för att dissen är bra utan för att de bara måste göra det. Nu när Johan ska dissas så blir det mest pinsamt. Ofta dissar jag tillbaka - han blir tyst - jag säger "slut på dissar Johan?" - Johan säger "Men jag kan dissa dig när jag som helst, jag vill bara inte", mjo visst Johan det kan du säkert!


Ikväll ska vi ut och äta på Hardrockkafe. Efter detta får vi se om det blir vidare transport till någon klubb. Det räcker ju med att Johan inte rakar sig på två timmar så kommer han in överallt. Hur det blir med mig däremot får vi väl se.




Väl mött


JE


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0