Tråkigt
Åååh idag måste ha vart en av de långtråkigaste dagarna i mitt liv. Jag och Johan skulle tillsammans med en arbetskamrat stå i en Sandviksmonter på nån form av mässa. Det kan nog bli ganska kul trodde vi, det blir i alla fall ingen 45 gradig verkstad. På morgonen hade dock Johan ont i magen och därför "oturen" att få spendera hela dagen hemma i sängen med film och ett äntligen fungerande Internet. Jag åkte själv iväg till mässan. Direkt när vi kom dit så förvarnade min kollega mig om att det kanske skulle bli lite långtråkigt. Lite var en stor underdrift! Hela förmiddagen spenderades på en hård plaststol och en blick stirrandes rätt framåt. Inte en enda person besökte vår monter på hela förmiddagen! Eftermiddagen trodde jag skulle bli bättre men ack så fel jag hade. Inte för än kl 16 dök det upp ett ljus i tunneln. Då hade det nämligen dukats upp stora bord med massor av god mat. Under min vandring bland borden insåg jag att jag måste vara antingen världens snålaste eller världens bästa gratisätare. Bara för att det var gratis var jag nu helt plötslig beredd att prova allt möjlig som aldrig skulle falla mig in om jag var tvungen att betala för det. Bäst av allt var efterrätten, blev 5 stycken!
När jag äntligen fick komma hem låg Johan och myste i sängen. Eftersom jag inte hade någon lust att slappa bestämde vi oss för att åka ner på stan och shoppa lite. Väl där köpte jag en tröja innan Johans magknip slog till igen och vi begav oss hemåt.
Eftersom att det efterfrågas rapporter om Johans humör kan jag meddela att björnen för tillfället har gått i ide. Han blossar dock upp ibland (ofte pga att internet inte funkar) och bjuder på någon hejdundrande svordomsramsa innan han återgår till att vara snäll.
Vi såg även en till jätte på stan idag. Han var kanske 5 cm längre än Johan men vägde säkert dubbelt så mycket, vilken man!
Singaporeaner är helt seriöst världens lataste folk! Det finns inte någonstans där det bara finns en vanlig trappa. Istället är det alltid rulltrappor, dessa alltid med en enorm kö. Ett bevis på hur slappa de är var när vi letade efter parkering vi mässan idag. Min arbetskamrat (som är en liten och tyst flicka) vräker helt plötsligt ur sig "FUCK why can't we park closer", då stod vi ca 30 meter från dörren men det var tydligen inte bra nog.
Som ni kanske märker så händer det inte speciellt mycket i Singapore nuförtiden och därför blir också vår blogg lite lidande. Dock kan man inte alltid ligga på topp och jag ska göra mitt bästa för att reta upp Johan och få honom att ställa till med något roligt som vi sedan kan skriva om här!
Allt för denna gång
